Anställd vid universitetet

Bestämmelserna om totalarbetstid i kollektivavtalet för universitet gäller huvudsakligen universitetens undervisnings- och forskningspersonal, på vilka tillämpas universitetens värderingssystem i lönesystemet för undervisnings- och forskningspersonal. Årsarbetstiden för dessa personer är 1 612 timmar.

En arbetsplan upprättas årligen för varje anställd, i samarbete med chefen och före följande läsår. I arbetsplanen antecknas hur arbetstiden ska fördelas mellan olika uppgiftsområden under kommande läsår. När arbetsplanen upprättas beaktas personens deltagande i undervisningen, forskningsverksamhet och övriga uppgifter. Att fördela arbetstiden med SoleTM- eller motsvarande system ersätter inte en arbetsplan.

Totalarbetstiden för undervisnings- och forskningspersonalen innebär en omfattande beslutsmakt för den anställda gällande hur den egna arbetstiden används och placeras. Utgångspunkten är att man kommer överens med arbetsgivaren om hur användningen av arbetstiden fördelas allmänt mellan undervisning, forskning och övriga uppgifter. Vissa undervisningshelheter, forskningsprojekt och till exempel administrativa uppgifter kan man komma överens om mer specifikt.

Det är på arbetstagarens ansvar att se till att arbetsplikten på 1612 timmar uppfylls och att de överenskomna uppgifterna blir gjorda. Arbetstagaren svarar också för att hålla den ledighet som motsvarar semestern och ingår i systemet. I varje fall är ledighet även en arbetarskyddsfråga: arbetsgivaren bör se till att den anställda håller sin semester.

Den anställda kan behöva göra sina arbetsuppgifter under en viss tid på en viss plats (undervisning, mottagningar, övervakning av tenter e.dyl.) på grund av de överenskomna uppgifterna. Annars kan den anställda välja hur arbetstiden används och var arbetet utförs. Denna frihet kan till exempel begränsas av möjligheten att använda forskningsutrustning endast under vissa tider.

Användning av ledighet grundar sig också på ett eget beslut, men för att arbetet vid enheten ska löpa smidigt är det förstås ändamålsenligt att informera om dem. Ledighet ombeds inte om och det finns ingen skyldighet att sluta avtal.

I fråga om övrig personal följs semesterlagen samt bestämmelser i kollektivavtalet gällande semester.

Undervisnings- och forskningspersonalen har ingen egentlig semester utan endast ledig tid från arbetet. Användningen av ledighet grundar sig på ett eget beslut. Man behöver inte be om ledighet eller separat komma överens om det med arbetsgivaren. För undervisnings- och forskningspersonalen betalas dock en kollektivavtalsenlig kalkylerad semesterpenning, vars grund är ledighet som motsvarar semester.

Vid universiteten följs arbetsavtalslagen, enligt vilken arbetsavtalet ska göras för tills vidare om det inte finns särskilda grunder för tidsbundenhet. Särskilda grunder kan gälla utförandet av arbetet (till exempel arbete med doktorsavhandling) eller vikariat. Tidsbundna anställningar vid universitetet är vanliga, till och med 70 % av undervisnings- och forskningspersonalen har en tidsbunden anställning.

Ifall du undrar över grunderna för din tidsbundna anställning kan du vara i kontakt med förtroendepersonen vid ditt egna universitet eller förhandlingschefen vid Loimu. Arbetstagaren har rätt att be om grunderna för tidsbunden anställning av arbetsgivaren.

Vid universiteten följs lönesystemet (YPJ) som fastställts i kollektivavtalet för universiteten. Lönen består av uppgiftsrelaterade och individuella lönedelar. Den uppgiftsrelaterade lönedelen bestäms enligt arbetsuppgifternas kravnivå.

Värderingen av uppgifternas svårighetsnivå grundar sig på den uppgift arbetsgivaren har fastställt, uppgiftsbeskrivningen och det värderingssystem som tillämpas på uppgiften. Bedömning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad ska göras när uppgiften förändras eller arbetstagaren börjar i en helt ny uppgift som inte funnits förr vid universitetet.

Den individuella lönedelen bestäms utifrån personens prestationskategori och -procent.  De primära bedömningsfaktorerna inom utvärderingssystemet för undervisnings- och forskningspersonal är pedagogiska meriter, forskningsmeriter samt meriter i samhället och inom universitetssamfundet.  De primära bedömningsfaktorerna inom värderingssystemet för övrig personal är yrkeskunskap, ansvar i arbetet och verksamhet i arbetsgemenskapen samt kvalitet och resultat. Den individuella prestationen bedöms med två års mellanrum.

Tabellerna för både svårighetsnivå och individuell lönenivå hittas som bilaga i kollektivavtalet.

Forskare som arbetar med ett stipendium har varken ett tjänsteförhållande till universitetet, forskningsinstitutet eller finansiären. Således har forskaren inte de förmåner eller förpliktelser som ingår i ett arbets- eller tjänsteförhållande. Arbetet och arbetstiden leds eller övervakas inte. Fastän man ofta ger en utredning till finansiären om hur stipendiet använts är arbetet som gjorts med ett stipendium vanligtvis utan ersättning. Med andra ord är ett stipendium inte löneinkomst.

Stipendier tas inte i beaktande när mängden inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning räknas ut. Stipendieperioderna räknas inte in i arbetsvillkoret som berättigar till inkomstrelaterad dagpenning, men förlänger kravet på anställningstid. Därför lönar det sig att stanna som medlem i kassan även under stipendieperioderna.